Den minsta av alla segrar

 
Jag är en mycket arg och mycket bitter människa.
Stillsamt och subtilt, men ändå.
Fördomsfull också, nu när jag tänker på det.

Stod i kassan på Coop i värsta julrushen och kände adrenalinet pumpa vensystemet crazy och näthinnan färgas klarröd på några sekunder när en jävla trashmorsa med tre skrikande småbarn trängde sig före. I hennes korg: typ 100 pack Billys panpizza, läsk, Se och Hör, bindor (onödigt när man alltid är på smällen), vitt bröd, mer läsk, chips, Nutella och ett halvt kilo bacon minst. (I min korg: frukt, grönsaker, keso - så jag är automagiskt en bättre person enbart av den anledningen). Fast plötsligt kändes det logiskt att hon hade klarat av att tränga sig eftersom hennes booty var minst lika stor som Sydamerika (även om den inte var särskilt JUICY).

Jag försökte påkalla hennes intresse genom att vara så svensk, mesig och kuvad som möjligt.

"Förlåt mig, men..."
"Ursäkta, jag stod..."
"Eh, du, hallå..."

Ingenting hände. Hon stod kvar med den glittriga luren tryckt mot örat samtidigt som hennes tre barn som säkert är halvsyskon passade på att välta ett tidningsställ.

Köplatser är viktiga saker. Man vill helst få chansen att gnälla direkt till berörd person, men om modet sviktar brukar det visa sig gå minst lika bra att gnälla till människan bakom en, så fort den kökriminella lämnat brottsplatsen givetvis. Jag skiter väl i att det är jul. Min plats är min plats. Jag har fan ingen lust att stå och svettas i min vinterparka för att någon annan ska få chilla. I ett annat universum hade jag sett ut som Uma Thurman i Kill Bill och varit minst dubbelt så farlig och trippelt så skillad med knivar och på karate.

I verkligheten? Not so much.
Närsynt och ickegraciös,
fast med lockhår.

Hur som helst. Mamman som förmodligen arbetar som lokalvårdare eller nagelterapeut (hahaha, det är inget riktigt yrke) fortsatte skrikprata i telefonen under tiden som kassörskan försökte få henne att begripa att det inte går att betala en summa på 420 med enbart fyra hundralappar. Bebismaskinen blev irriterad och pekade demonstrativt med ett falukorvstjockt pekfinger på den pimpade luren.
 
"Jau pradar fakktisst i dinna!!!"
 
Jaha.
Om vi nu ändå är inne på uppenbara saker så borde du gå ner 30 kg eller börja arbeta som mobil solfångare. Du hade nog kunnat försörja ett helt kvarter med el genom ditt upptag.
 
Kassörskan plockade bort ett paket cigaretter från bandet och slog in den nya summan.
Då tog det hus i helvetet på Konsum.
 
"NAJ!!! Tau bårt ein Billies!!!"
"Men du har tagit ett storpack, vi kan inte ta bort en pizza. De är inplastade..."
"Tau bårt nårra pausar chips dåe!! Jau behöuver minna cigg asså, faaan hellårr"
 
God jävla jul.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0