Let's get lost
2007
"M alltså.
Jävla M.
När jag fyllde tjugo fick jag ett jättefint kort med rosett och sidenband runt om.
Vi satt mitt emot varandra i dubbelsängen och min kind var värmeraspig av friktionen från hans käklinje några minuter tidigare.
"Den här dagen betyder ingenting. Jag är fortfarande tonåring, eller hur? Jag är fortfarande nitton"
"Du är tjugo, din jävla tant"
"Tack, gubbjävel. Om du glömt det är du typ trettio"
"Så hur grymt är det inte att jag har en liten tjej till flickvän?"
"Jag skulle nog säga att det rent av är perverst"
"Skulle du?"
"Mhm"
"Ska du öppna kortet eller ska jag slå dig?"
"När du ger två så lockande alternativ..."
"Öppna då, för helvete"
Till saken hör att M aldrig hade kunnat stava.
Sitt eget namn möjligtvis, men andra saker?
Aldrig.
Och jag skrattade alltid åt det, ganska oförskämt många gånger.
Han spelade alltid kränkt samtidigt som han försökte kämpa bort smilgroparna.
Jag brukade peta i dem med mina pekfingrar och lägga läpparna mot hans bara precis fjäderlätt.
Snudda liksom.
"Puss är med två 's'. Vet du det?"
Det visste han inte.
Så varför blev jag inte förvånad över att det stod "Gratis hura" inuti kortet?
Det blev jag inte"
Jävla M.
När jag fyllde tjugo fick jag ett jättefint kort med rosett och sidenband runt om.
Vi satt mitt emot varandra i dubbelsängen och min kind var värmeraspig av friktionen från hans käklinje några minuter tidigare.
"Den här dagen betyder ingenting. Jag är fortfarande tonåring, eller hur? Jag är fortfarande nitton"
"Du är tjugo, din jävla tant"
"Tack, gubbjävel. Om du glömt det är du typ trettio"
"Så hur grymt är det inte att jag har en liten tjej till flickvän?"
"Jag skulle nog säga att det rent av är perverst"
"Skulle du?"
"Mhm"
"Ska du öppna kortet eller ska jag slå dig?"
"När du ger två så lockande alternativ..."
"Öppna då, för helvete"
Till saken hör att M aldrig hade kunnat stava.
Sitt eget namn möjligtvis, men andra saker?
Aldrig.
Och jag skrattade alltid åt det, ganska oförskämt många gånger.
Han spelade alltid kränkt samtidigt som han försökte kämpa bort smilgroparna.
Jag brukade peta i dem med mina pekfingrar och lägga läpparna mot hans bara precis fjäderlätt.
Snudda liksom.
"Puss är med två 's'. Vet du det?"
Det visste han inte.
Så varför blev jag inte förvånad över att det stod "Gratis hura" inuti kortet?
Det blev jag inte"
Kommentarer
Trackback
