Quiet people have the loudest minds

 
De senaste dagarna har jag varit trött och sjuk och legat avsvimmad på ett ICA nära dig. Så mitt liv suger ganska hårt just nu. Det är inte bara det. Eller jo, det är JUST DET. Att man precis lärt sig kamma sin lugg ordentligt, lärt sig att älska den trots att man bor i en stad med kastvindar av tsunamiproportioner, och samtidigt synkat en viss viktnedgång som gör att ansiktet inte är fortsatt runt som en köttbulle, och SEN! beslutar sig ers fysiologiska helighet att däcka en totalt med en fucking influensa från helvetet.
 
Klart man blir sur.
Lite nedstämd.
Citalopram 20 mg x 2 skulle suttit fint.
 
Man kan säga att det är mycket nu, men det är aldrig mycket nu. Det är ett jämt flöde av nya pinsamheter. De kanske inte avser att vara pinsamma, fast i perioder känns allting jätteskämmigt. Som när man var fjorton och rodnade över tankar, trots att ingen kan läsa dem. Ändå förvandlades man till ett knallrött stoppljus på 165 cm. Jag har problem med detaljer. Fördjupar mig alldeles för ingående, fastnar vid och hänger upp mig på sådant som är totalt meningslöst. Det är så jag rullar, okej. Klart att det fuckar med mitt huvud.
 
Jag bara önskar att jag inte hade sluppit däcka på ICA. Prime time 17:00 när alla jävla folk ska handla efter jobb.
Snälla Gud, var jag så långt upp på din lista? Mean. Jag fattar att jag förmodligen inte är ditt mest välanpassade/snällaste/gulligaste barn, men jag förtjänade fan inte att sjunka ihop i en hög av kallsvett inuti i min vinterparka och behöva bli uppfiskad av en man som - när jag hade vaknat till efter 2 minuters strypt blodtillförsel till huvudet  - erbjöd sig att bära hem mina matvaror eftersom jag var så darrig att jag inte kunde synkronisera händerna till att packa ner något i plastpåsar.
 
Såhär äre': jag bjuder på att saker är genanta. Det är inte det.
Jag vill bara ha ett litet HEAD'S UP först.
Tack.

I övrigt har kuddar blivit till katter i kombination med en temp på 39,7 och igår kröp jag till köket för att dricka saft.
Vuxenliv 2.0.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0