Bells
Åh, det enda jag saknar nu - saknar riktigt mycket - är känslan av att komma hem sent, typ elva efter en lååååååång arbetsdag, och att någon man tycker om sådär särskilt jättejättejätteinnerligt redan halvsover/däckat totalt och man kryper från sin sida av sängen över till den andra och lutar sig närmast nära och inhalerar feromoner tills ögonen går i kors. Och lägger sig med huvudet intryckt under personens haka och får elektriska lockar av friktionen. Och sömnpussas. Och kliar rygg. Och känna att man aldrig vill vara någon annanstans.
Varför är alla män jag träffar så obenägna att förstå att det är det där man vill ha?
Nåväl. Nya tag, C-C.
Kommentarer
Trackback
